theresevictoria

4 månader av rent helvete

Efter att ha velat fram och tillbaka om jag bör skriva om den fruktansvärda händelse som hände här på Julafton förra året eller fortsätta låtsas som om att allt är frid och fröjd så ska jag nu berätta den korta versionen och det kändes som att här är det bästa stället att skriva av mig lite.

På Julaftonsmorgon så var vi hela familjen samlade på gården här i Spanien för att spendera ledigheterna tillsammans men vid lunchtid så bröt helvetet lös då 14 vilda jakthundar kommer in på vår gård och börjar bita och jaga våra hästar. Vi hade flera hästar ute i hagarna inklusive Inco, alla mina lovande unghingstar och ett dräktigt avelssto. Staket flyger, hästarna hoppar ner från platå till platå med alla dessa galna hundar efter sig. Vi försöker samla ihop hästarna till ett ställe och jaga ut hundarna, mitt i detta kaos så hamnar min Pappa mellan en hund och en häst och blir nersprungen och blir trampad i ansiktet, med blod rinnande från munnen så får vi hjälpa Pappa till säkerhet och försöka fånga in en häst i taget. Jag får till slut tag på Inco som nu är helt täckt av blod och går på tre ben. Till slut så får vi tag på resten av hästarna som är såriga men som ändå verkar ha klarat sig ok. 
Min Pappa fick spendera resten av jul och nyår på sjukhuset i Zaragoza, han bröt käken från örat till hakan och fick genomgå 2 operationer. 
Inco har haft en riktigt tuff tid, hans ligament i bakhasen är 80% av och han har haft stora problem med att resa sig upp och han har även fallit när han lagt vikt på bakbenet, vi vet fortfarande inte hur diagnosen ser ut. 

Jag har haft fyra riktigt tuffa månader efter denna händelse, jag hade ingen aning om hur mycket denna sortens stress och hur mycket ett sådant här trauma kan påverka en person. Jag börjar nu långsamt att bli bättre och försöker se positivt på saker igen och komma tillbaka till jobbet.

Min vackra underbara älskade Inco de JC, jag hoppas med hela mitt hjärta att du blir bra igen.. <3

Äntligen tillbaka!

Efter en mycket omtumlande höst så känner jag mig inspirerad att dela med mig av min vardag igen.
Senast jag skrev här på bloggen så var vi på väg till Sverige pga att min morfar var mycket sjuk och endast en dag efter att vi kom fram så gick han bort, vilket såklart var mycket tungt för hela familjen.

Senare så är inte allt bara frid och fröjd i Spanien, många saker som vi tycker är självklart är inte lika självklart här nere. Vi har haft problem med en beslutande tjänsteman i kommunen vilket har lett till mycket extraarbete och stress för oss. Att bygga i en liten spansk idyllisk by har definitivt både sina för- och nackdelar.

Men det är ju så att efter regn kommer sol och nu sitter jag och Caroline på väg ner till Sevilla för att spendera resten av veckan med vänner, mat, fest och häst häst häst! Vad kan vara bättre än det!

Jag får inte heller glömma att presentera vår nya ”lilla” stjärna!! För ca 1 månad sedan så anlände ALD Nublado i Lledó, Nubbe som han kallas till vardags är en 2-årig hingst från samma stuteri som mina två 4-åringar ALD Luckyluck och ALD Luna. De är alla tre syskon med samma pappa, Batanero VII, jag är totalt förälskad i alla syskonen och framtiden med dessa ser mycket ljus ut!

Avslutar inlägget med några bilder på fina Nubbe, och titta lite extra på den fina omgivningen på CT Equestrian.

Ald Nublado, Winzton de CT och Aramiz de CT

Halvvägs

Snart så är vi i Tyskland, det går seeegt.. Men men vi rullar på bra, dock så är trafiken lika aggressiv som vanligt i Frankrike, jag blir galen på avsaknad av blinkers, stressiga bilförare och oförskämda bilförare!!

Lastbilen är iaf helt fantastisk att köra, detta är första långkörningen för mig med den nya och den går som en dröm.

Nyss så var vi ute och gick en promenad i Frankrike med söta lilla Busan som alltid är med på våra äventyr, några bilder blev det också ☺️

Busan älskar att besöka nya platser!

Snabb som blixten (eller iaf nästan haha)

Ett besök på lekplatsen är såklart ett måste ✌️

Spontantripp till Sverige

Pga många olika omständigheter så bestämde vi (jag och mamma) oss igår för att åka till Sverige med lastbilen.

Främsta anledningen är pga att en familjemedlem har insjuknat men vi kommer även att titta på några hästar/pomnier till verksamheten. Om de vi har kikat på är lika fina som vi tror så får de följa med ner till Spanien direkt nästa vecka.

Jag håller er uppdaterade med vad vi hittar på under veckan. Just nu rullar vi igenom Frankrike!

Mardrömsvecka

Det har varit ganska tufft efter tävlingen i Valencia, Inco fortsatte att bete sig underligt även efter att vi kommit hem.
Han var allmänt orolig i boxen, grävde och var lite småstressad, dock så fungerade magen som den skulle men vi höll ett vakande öga på honom och precis som vi trodde så kom ett kolikanfall. Inco hade ätit mycket grus på tävlingen då vi ej fick en permanent box utan en av de som stod på vanligt grus och jag tror att det är det som framkallade koliken. 

Vi löste ändå detta anfall ganska fort, jag var först ute och longerade honom och sen fick han gå in i boxen men blev inte bättre så då tog jag och gick ner med honom till alla hans finfina flickor i hagen och det hjälpte helt klart. Efter två rundor hos stona så kom magen igång och han blev helt lugn. Han hade lite problem dagen efter också men det löstes på samma sätt. 
Jag är mycket tacksam över att vi fann en lösning utan att behöva slanga honom denna gången!

Nu tror jag ändå att vi fick en förklaring till Incos problem på tävlingen, med facit i hand så skulle jag ha åkt hem redan på lördagen när han betedde sig så annorlunda i boxen mot hur han brukar vara i tävlingsboxar i normalla fall. Men det är lätt att vara efterklok!


Inte nog med Incos magproblem, måndagen efter tävlingen så var det äntligen dags att få rida min fina Luna igen men redan vid longering så tyckte jag att hon såg väldigt stel ut och inte alls så mjuk och rörlig som hon brukar vara och sedan vid ridning så snubblade hon flera gånger och kändes stel och trött vilket hon aldrig gjort förut. 
Såklart så avslutades ridpasset och vi började analysera problemet, Luna har vuxit mer än 5 cm sedan vi köpte henne i februari och nu är hon överbyggd igen så jag tror helt enkelt att hon har växtvärk. 
Nu får Luna ännu en paus för att växa lite till, vi gav henne en paus i förra växtperioden också, hon blir en stor tjej! Nu har Luna flyttat ut i stohagen och går ute med de andra tjejerna hela dagarna och står på box under nätterna. Hon är mycket nöjd med detta och ser redan mjukare och piggare ut!

Några fina bilder från första ihopsläppet:


Min finaste Luna <3

 

 

Den enda som saknas i sto-flocken är vårt SWB sto Bellamie L som just nu står på Barcelonas Universitets veterinäravdelning och ska semineras med Governor i år igen! Så spännande, jag tror att hon kommer semineras idag eller imorgon. Vi väntar inte så tålmodigt på besked :D 

Att bryta ihop och komma igen

Nu är det dags att komma igen och kämpa på.
Gårdagen spenderades med familjen och mysig midsommarlunch, på kvällen blev det som vanligt hästar för hela slanten.

Winzton de CT och Aramiz de CT, mina främsta framtidshopp fick igår flytta in på box ett litet tag. Winzton som är född i Spanien förra året har aldrig nånsin sett ett stall än mindre insidan av en box men han är en cool kille och efter lite övertalning så gick han in i sitt nya hem. Nu väntas lite jobb med den vanliga vardagshanteringen osv.

Winzton de CT är f. 2015 e. Governor som rids och tävlas av Adelinde Cornelissen. Hans pappa är den legendariska Totilas och hans mamma är helsyster till Adelindes mästerskapsmedaljör Parzival (Jazz x Ulft). Långbenta Winzton har lite att brås på 😄

Aramiz de CT är f. 2014 e. Sezuan, Sezuan är guldmedaljör på unghäst-VM både som 5- och 6-åring!
Aramiz ser ut att bli en fantastisk ridhäst och jag längtar till senhösten då jag planerar att få sitta på hans rygg 😄

Dessa två hoppas jag otroligt mycket på och jag tror att de båda har talang att kunna gå höga klasser!

Inget flyt

Nu sitter vi äntligen i lastbilen på väg hem igen, denna helgen bjöd på så många motgångar och jag känner mig totalt mörbultad..

Veterinären höll koll på Inco under eftermiddagen och han sa att det absolut inte var några problem att starta så jag laddade om för tävling igen. Förberedelserna gick superbra - mat - siesta (sov 20 min i lastbilen) - mental träning - lyssnade igenom küren - stretching av mig och häst - knoppning och upp i sadeln.
Jag laddade 110% under framridningen och han kändes både lite småbusig och pigg så jag var supernöjd! Men sen hände samma sak som hänt så många gånger tidigare på sista tiden, Inco får noll framåtbjudning efter halten och jag får bära honom runt hela küren vilket leder till kramp i benen och missar... Efter förra tävlingen Equimur i Murcia så trodde jag att Inco var på uppgång men tyvärr får jag nog inse att Inco inte vill vara på denna nivån längre 😔
Well jag och mamma pratade lite precis och resan som Inco och jag har gjort ihop är lite smått fantastisk, han kunde ju knappt gå en LB när vi köpte honom som 10-åring och nu har vi flera vinster och placeringar i nationella Prix St Georges och Intermediaire I och vi har tom vunnit ett Copa ANCCE kval!

Nu får Luna ta över platsen som nummer 1 inför sommarens resterande tävlingar och Calle jobbar på med bytesträning för att kunna klättra i klasserna så fort som möjligt.

Nu måste jag berätta om vad som hände nu när vi skulle lämna tävlingsplatsen! Detta är typiskt typiskt spanskt och driver mig till vansinne, här tar tävlingsarrangörerna förgivet att alla vet exakt vart man ska köra och vart sekretariat, boxar osv osv finns. Det finns inte en enda skylt någonstans så när vi kom till tävlingsplatsen i förrgår så kom vi helt fel och fick backa och trixa för att till slut komma rätt. Sen idag när vi skulle åka så säger en arrangör att vi måste åka bakvägen pga att tävlingarna fortfarande pågick, tilläggas bör att du ska ALDRIG fråga någon utan du bör bara göra hur du vill eftersom alla andra körde den normala vägen trots tävlingar osv, men duktiga laglydiga svenskar som vi är så kör vi såklart bakvägen. Och den vägen är definitivt INTE gjord för en 7 meter lång lastbil!!!!! Vi kom till slut till en 90 graders sväng på denna minimala väg där vi varken kunde backa tillbaka eller vända och vad tror ni inte händer, jo vi fastnade!!!! Vi löste till slut svängen genom att lägga täcken och filtar mellan vår lastbil och staketet som gjorde att vi inte kunde komma runt, men vi fick dock en liten repa på vår 2 veckor gamla lastbil.... Tror ni att arrangörerna fick ett trevligt prat efter detta? Och nej, vi tog inte samma väg tillbaka haha!

Men men en erfarenhet rikare efter dessa dagarna och dags att blicka framåt, just nu längtar jag till midsommarfirande med hela familjen som är framflyttat till imorgon!! Vi har svensk nypotatis, sill i mängder och massa mer mumsigt, underbart!

Några bilder från gårdagen

När allt går åt helvete...

Det har inte varit vår helg här i Valencia 😔

Igår var Inco konstig i boxen hela dagen, han grävde i boxen och var inte ens i närheten av hur han normalt beter sig på tävling. När jag skulle börja göra iordning honom och knoppa så började han hetsäta både halm och alfalfa och allt han kunde få tag på. På framridningen kändes han ändå ok men jag kunde inte sätta honom i samlad trav för den orken fanns inte i honom igår, galoppen kändes dock fantastisk.

Under programmet så kändes travdelen bra, inga missar men ingen wow-trav. Sen kom skritten och i den ökade skritten tyckte Inco att det var lägligt med en toapaus... Underkänt.. I galoppen så gjorde han slutorna bra, första piruetten bra men sen i andra piruetten så snubblade Inco och hamnade i korsgalopp och när jag fattade ny galopp så blev det total kortslutning. Inco fattade fel galopp en gång och sen var det kört, Inco kände att han gjort fel och vi tappade totalt kontakten med varann. Bytesserien i vart 4e gick ok men i vart tredje så blev Inco stressad och tog inte hjälperna, jag kände att efter misstagen så är ändå poängen i botten och det spelar ingen roll vad jag gör nu så jag gjorde en halt, lät Inco andas ut, vände ifrån och gjorde om bytesserien och då satt den och resten av programmet gick ok. Poängen glömmer vi och helst gärna starten med, jag var fruktansvärt besviken igårkväll men jag vet att Inco kan påverkas mycket av miljöer och ibland visar han det väldigt tydligt vilket var det som hände igår.

Tyvärr så upptäckte vi imorse att något har hänt under natten då Inco hade en svullnad ovanför ena näsborren och ett litet skavsår på samma ställe, troligen så har han rullat fast eller slagit sig under rullning... Vi tillkallade veterinären här på tävlingen och han gav Inco antiinflammatoriskt (ej dopingklassad) och vi smörjer på kyl gel varannan timme.. Vi får se vilket håll det går på och om vi kommer till start ikväll. Inco verkar iaf piggare och gladare idag så jag hoppas på det bästa!!

FIECVAL 2016

Halvligger i en underbar fåtölj i en av restaurangerna på CES Valencia med matkoma och lite solsting, haha.

Vi kom fram till Valencia igår och allt har gått bra, så mycket folk och hästar överallt. Det är Europa Mästerskap för PRE morfologiskt och 3* Nationell dressyr med kval till finalen i ANCCE cup som går i SICAB i november. Inco och jag ligger bra till i St Georges.

Ikväll klockan 19.13 är det dags för mig och Inco att inta tävlingsbanan, vi är supertaggade!
Jag joggade honom lite igårkväll och red ett bra träningspass i förmiddags, värmen tar mycket energi dock, jag tror att vi har ca 34-35 grader här...

Jag lägger upp några bilder som vi tog igår och jag ska påminna min mamma att komma ihåg att använda kameran idag 😉

Snart tävlingsdags

Passar på att skriva ett litet hej medans jag tar en liten välförtjänt paus ☺️

Första veckan i nya stallet har varit bra men tuff. Sommarens första riktiga värme har anlänt här nere med 37 grader i skuggan och 30-32 grader på kvällarna, inte den bästa veckan för mig att vara helt själv. Mamma och min bror Alexander körde med vår lastbil till Sverige i söndags för vi har nämligen köpt en ny superfin lastbil storlek lite större som de nu har hämtat upp. Blandade känslor att göra sista äventyret med vår fina lilla lastbil, vi har varit med om mycket tillsammans! Men nu kommer vi att få plats med mer packning, fortfarande en B-kortslastbil men med större packningsutrymmen, eftersom så gott som alla tävlingar här nere är mellan 3-5 dagar så behöver man ha plats för all spån, halm, alfalfa och hö.. Ja också gärna all utrustning också, en fördel 👍
Tidigare har jag köpt stråfoder på tävlingsplatsen men här i vår region så är kvaliteten fantastiskt bra så mina hästar vill inte äta någon annan alfalfa än den som vi har här... Bortskämda!

Debutresan med lastbilen blir redan om 2 veckor då åker jag, mamma och Inco till Valencia och tävlar på den fantastiska anläggningen CES ( www.cesvalencia.net ). Där arrangeras årets FIECVAL, Morfologiskt Europa Mästerskap för PRE och Nationell 3* dressyr, vi kommer att tävla Prix St Georges och Intermediaire kür.

Sedan veckan efter åker vi och rider samma klasser i Barcelona på en så häftig tävlingsplats!! Förra året var jag och mamma i Barcelona på finalen i Nations Cup som gick på Real Club de Polo de Barcelona ( www.rcpolo.com ), en riktig upplevelse och vi kom överens om att vi måste försöka att tävla där om vi får möjlighet, och nu om 3 veckor så blir det möjligt 😄

Jag är så lycklig över att ha en häst som Inco att tävla på, han är aldrig rädd för något och tar allt ståhej med ett otroligt lugn. Bästa tävlingskompisen man kan tänka sig, tack Inco för att du ger mig möjligheten att förverkliga så många av mina drömmar ❤️

Nu är mina finingar på plats

Inflyttningsdags

Äntligen har dagen kommit som vi har jobbat mot under så lång tid!

Allt började för ca 1,5 år sedan med en arkitekt efter det allt pappersarbete, legalisering osv. Sedan det svåraste, att hitta ett byggföretag och en byggmästare som vi kände att vi kan lita på och som hade erfarenhet av att bygga byggnader till djur. Sedan till själva byggandet som tog ca 4 månader.

Det har varit en lång resa men nu är äntligen dagen här då våra hästar får flytta in i VÅRT stall i Spanien!! 😄

Bilderna är från igår men jag uppdaterar med fler under själva inflyttningen.

Smågalen och skräckfilmskänslor

Det är mycket nu men redan nästa vecka kommer jag att kunna flytta upp mina hästar i vårt nya fräscha underbara stall. Äntligen, som vi har väntat!

Arbetsdagarna är dock otroligt långa nu, vi har inte avslutat en enda dag hos hästarna innan kl 21.30 på kvällen.. 30 minuter innan gymmet stänger! Därför har jag fått lösa min träning på annat sätt, nästa tävling närmar sig med stormsteg så jag kan inte ligga på latsidan! Så istället för att ta bilen till hästarna för att kvällsfodra så har jag börjat att powerwalka eller springa fram och tillbaka, supersmart tycker jag själv :D
Ikväll tog jag dock ett lite galet beslut, istället för att springa rakt hem så sprang jag rakt uppför berget klockan 22.00 och var tillbaks hemma klockan 23.00. Det var otroligt mörkt och massa vilda djur ute men också ganska mysigt. Det var kanske inte jättesmart dock för nu kan jag inte sova... Därför så utnyttjar jag nu min sömnlöshet för att skriva några rader här.

Jag måste berätta att jag lever i en skräckfilm varenda kväll sedan några dagar tillbaks pga attackerande fladdermöss som har bestämt sig för att bo och jaga i foderkammaren till stallet där tävlingshästarna  står. Det är en mardröm som jag har haft, att ha fladdermöss flygande mot och över mig (gråtskriker inombords).
Allt började i måndags när jag som vanligt kvällsmockade till hästarna och jag gick mot foderkammaren för att hämta halm, glad och sjungande på någon riktig sommarfeeling låt och ovetandes om vad som väntade... Jag gick mot halmen och helt plötsligt flög det 5 äckliga fladdermöss RAKT MOT MIG, som den sansade tjej jag är så skrek jag allt vad mina lungor klarade av och med halmpåsen viftandes som både svärd och sköld så klarade jag att ta mig ut med livet i behåll. Sedan ringde jag till min bror och bad honom mycket lugnt och snällt att skynda sig till stallet för att hjälpa mig (jag grätskrek inte alls på honom i en smått panikångestattack). Till slut kom iaf Alex och han gick in helt lugnt med fladdermössen där inne, han sa tom "oj, jag kände vinddraget från den" iiiiiih, nästa gråtskrik från mig!! 
Iaf så överlevde vi båda men det enda problemet är att fladdermössen inte har några planer på att flytta. Fast jag tycker allt att de börjar bli lite smågulliga nu när jag har lärt känna dem, haha. 
Så ja, just so you know, den nya trendiga stallmaskoten är en fladdermus och ju fler desto bättre. Glöm katter och hundar inget kan ju vara bättre än flygande råttor. Glöm inte vart ni hörde det först!!


Avslutar med något trevligare, vår häst som vi har till försäljning i Sverige utvecklas otroligt mycket hos sin ryttare. Mamma var där igår och skickade mig denna fina bilden: 

Sån snygging <3

När kroppen säger ifrån

Efter en period med galet mycket jobb så sa min kropp ifrån, imorse stod jag och sorterade tvätt (jag vet, crazy life) och helt plötsligt så blev jag yr och fick synrubbningar. Wohoo migränfall, vilket jag inte alls har tid med just nu, men men det är bara att lyssna på kroppen och ta förmiddagen ledigt. 
Som tur är så har jag världens bästa storebror som tog tag i mitt jobb också så att jag kunde lägga mig i ett mörkt rum och sova bort migränen. 

Nu har jag vaknat och mår mycket bättre, jag har ätit lite mat och ska försöka ta mig till hästarna och jobba dom om en stund. Lite frisk luft utan stress kan aldrig skada. :)

 

Imorgon kommer äntligen detta lilla monster tillbaks till Spanien!! Åh vad jag behöver Busangos nu, jag saknar henne så <3 (jag saknar er också Mamma och Pappa men Busan liiite mer hahah)